Malin Mattsson

Jag är rädd att förlora dom jag tycker om, när lillebror är ute alldeles för länge om kvällarna och inte svarar på mobilen. Jag är rädd för att inte komma in på den högskola jag vill efter gymnasiet och slutar bakom kassan på Ica i Ljungsbro bland alla muppar istället. Jag är rädd för att inte leva upp till kraven när det gäller hur man ska vara. Mamma och pappas krav, mina lärares och sist men inte minst mina egna krav. Jag är rädd att ge fel intryck av mig själv när jag träffar nya människor. Jag är rädd för att göra bort mig i fel situationer. Jag är rädd för att glömma viktiga saker. Som kanske inte är viktiga för mig men jätteviktiga för andra. Jag är rädd att jag tappar tjejerna här hemma när jag spenderar nästan all min tid i Motala. Jag är rädd för att bråka med mamma, det är nästan det värsta jag vet. Jag är rädd för att säga till mormor när hon lagat något nytt jag verkligen inte tycker smakar bra, just för att hon kanske blir besviken, men egentligen så vet jag att jag kan säga det för att hon uppskattar att jag säger till. Jag är rädd att dom jag tycker om jättemycket ska tro att jag inte uppskattar dom tillräckligt för att jag har svårt att uttrycka mig. Jag oroar mig för nästan allt.